Menu

Vi har haft ynnesten – ja ynnesten – att få prata mat och måltider med några av Sveriges kanske viktigaste personer. Säg hej till 10 av de nominerade kockarna i kategorin Årets Förskolekock i White Guide Junior 2021. Vi hoppas att du ska bli inspirerad!

Frida, vad är det bästa med ditt jobb?

Frida, vad är det bästa med ditt jobb?

–Det bästa är glädjen till och från barnen. Att få stärka deras självkänsla när det kommer till den egna smaken och visa att de faktiskt har rätt att just ha en egen smak och inte påverkas av vad andra tycker.

Vad är bra förskolemat för dig?
–Jag skulle säga att en bra förskolelunch är när barnen tycker att det känns lustfyllt att gå och äta och man serverar god, lekfull, gärna färgglad och hållbar mat.

Hur gör du för att få i barnen mer grönt?
–Jag ser framför allt till att ha många olika sorters grönsaker att välja på. På så vis finns det alltid någonting man kan äta. Sedan gömmer jag grönsaker i smaker som redan är kända för barnen och jobbar mycket med att mixa ner grönsaker i både mat, smoothies och shots. Ta svamp till exempel, de flesta barn gillar kantarellsmaken men många kan känna lite motstånd mot just svampens konsistens. Genom att mixa kantareller i min kantarellsås äter barnen svamp i alla fall!

Måste man tänka annorlunda när man lagar mat till förskolebarn?
–Jag tror på att alltid låta okända smaker få sällskap av kända. Det får dem att våga testa. I övrigt så kan de så mycket mer än vad vi vuxna tror. Där måste vi vuxna försöka släppa på alla ”inte”.

Fridas 3 tips för mindre matsvinn!

  1. Ha juicebarsdagar och låt grönsaker och frukt som börjat tappa spänsten bli till shots och smoothies.
  2. Förändra och förädla! Barnen kallar det för hotellfrukost när vi plockar fram gårdagens salladsrester och toppar våra mackor med. Att göra så här och visa att en sak kan bli någonting helt annat är en del i det jag vill förmedla, nämligen att mat är magiskt och föränderligt.
  3. Hos oss kör vi med att första tallriken alltid är en smakportion. Då tar man bara något litet som man provar. Sedan får man gå och ta mat på riktigt.
Ibtihaj, vad tycker du mest om med ditt jobb?

Ibtihaj, vad tycker du mest om med ditt jobb?

–Att jag får laga mat från grunden, experimentera i köket och får barn att gilla mat oavsett vad som ligger på tallriken. Jag känner verkligen en stolthet över mitt jobb och vill gärna vara en förebild som sprider min kunskap och matglädje vidare till både barn och vuxna.  Utan mat finns det ingen glädje och utan mat i magen kan ingen hjärna jobba!

Vad är en bra förskolemåltid enligt dig?
–Att maten lagas med kärlek och omtanke. Det ska se fint ut, smaka gott och vara näringsrikt och göra barnen mätta och nöjda. Dessutom ska den innehålla både lek och lärande och skapa en positiv inställning till maten.

Hur samarbetar du med den övriga personalen på skolan?   
–Jag ser till att vara en del av teamet genom att vara med på planeringar och kontinuerligt dela med mig av sådant som jag lär mig. Sedan försöker jag att föra in olika teman i även i min verksamhet. Pratar barnen om en särskild barnboksfigur med pedagogerna, så kanske jag bakar ett bröd som ser ut som just den karaktären till exempel. Sedan ser jag till att låta alla mina dörrar stå öppna för både barn och pedagoger. Köket är skolans hjärta!

Vad är ditt bästa tips för att få barnen att äta mer grönt?
–Lek lite! Locka ögat med grönsaksfigurer i olika färger. Sedan är det superbra att mixa ner bönor och använda som redning i soppor till exempel. På så vis adderas även protein till soppan.

Ibtihajs 3 tips för mindre matsvinn!

  1. Odla med barnen! På så vis kan man prata om och skapa förståelse för var maten kommer ifrån och vilket jobb som ligger bakom en hel rätt.
  2. Kontrollera kylskåpet ofta och laga klimatsmart mat på råvaror i säsong.
  3. Prata om matsvinn med barnen och bjud in dem i köket för att prova på att laga olika rätter.
Lena, vad är det bästa med ditt jobb?

Lena, vad är det bästa med ditt jobb?

–Det allra bästa är ju mötet med barnen och att jag får ge dem den allra bästa maten och därigenom förhoppningsvis skapa positiva matminnen från förskolan.

Vad tycker du är bra förskolemat?
–Först och främst tycker jag att allt ska vara lagat från grunden och på bra råvaror. Sedan ska den vara näringsrik, varierad och lagad med kärlek. Är det kött på matsedeln så ska det vara svenskt och generellt bör det vara ekologiskt och kravmärkt i så stor utsträckning som möjligt. Utöver det tycker jag att barnen ska kunna få ha inflytande på maten och därför efterfrågar jag önskeluncher mellan varven. Då får barnen rita teckningar på vad de vill äta och sedan presenteras det på matsedeln som till exempel Lisas önskelunch.

Vad är en bra förskolemåltid då?
–För mig börjar det redan innan lunchen. Det ska dofta så gott att man börjar längta efter att få äta. Jag får många frågor om vad det blir till lunch, då försöker jag att presentera det så att det låter lockande och trevligt samtidigt som jag berättar hur jag tillagat den. Utöver det så ska det vara mysigt, lugnt och trevligt runtomkring. På vår förskola ställer vi fram allt på borden precis som hemma och så får man ta själv. Sedan pratar vi mycket om maten när vi äter.

Hur jobbar du med matsvinnet?
–För det första försöker jag att laga lagom mycket. Jag skriver alltid ner hur många personer som ett visst recept räckte till så att jag vet det till nästa gång. Sedan jobbar jag aktivt med att ta till vara på skvättar och slattar. Tomatsås landar i lasagnen och gröten i bröddegen eller smoothien. Utöver detta har vi ”klimatsmart fest på rest” nästan varje vecka och då använder jag mina infrysta slattar som jag skapar nya rätter av. Det är dessutom någonting som alla ser fram emot, men det blir lite jobb för mig, såklart. Jag måste göra fem olika rätter för jag har inte tillräckligt med rester för att alla avdelningar ska kunna äta samma. I övrigt så har vi förmånen på vår förskola att kunna göra matlådor som föräldrar och pedagoger får köpa. Det bidrar till att jag nästan aldrig har några rester.

Lenas 3 tips för mer grönt i magen!

  1. Spela frukt- och grönsaksbingo och låt avdelningarna kryssa i vilka grönsaker de smakat på under veckan.
  2. Inför månadens grönsak! Varje månad pratar vi om en särskild grönsak och vad man kan göra med den. Vi tittar, doftar och smakar på den, vilket väcker intresset.
  3. Lägg upp grönsakerna fint och tänk till med olika färger. Kanske kan du lägga dem som en glad gubbe med ärtor till mun, rivna morötter till hår och oliver till ögon. Eller varför inte som en regnbåge!
Anna-Karin, vad är det bästa med jobbet som förskolekock?

Anna-Karin, vad är det bästa med jobbet som förskolekock?

–Allt utom möjligtvis veckostädningen. Nej, men jag älskar verkligen mitt jobb och tycker att måndagar är veckans bästa dag.

Om vi vänder på det då, vad är mest utmanande?
–Det är att balansera alla olika delar som ryms i tjänsten. Förutom barnen och måltidspedagogiken så är det ju mycket tid som läggs på att hantera leveranser, egenkontroller, planering och disk. Jag arbetar ensam och även om vi här och nu fokuserar på matglädjen, så är det ju även en hel del lagar, regler och annat som är en stor del av vardagen.

Vad är bra förskolemat enligt dig?
–Den mat som hamnar i deras magar är bra mat. Man kan vända ut och in på sig själv men om barnen inte äter det så är det ju inte bra mat i alla fall. Barnen ska känna att det är lustfyllt med mat och de ska inte vara rädda för att smaka och prova, men inte heller rädda för att säga nej. Utöver det så innebär begreppet även att maten är hållbar. Jag serverar bara kött en gång i veckan men bakar förvisso blodpudding var femte vecka. Däremot serverar jag nästan aldrig nötkött.

Hur gör du för att få små barn att våga prova något nytt på tallriken?
–Jag försöker att göra det enkelt för barnen. Jag serverar till exempel inte 20 olika saker på salladsbordet, utan har max sex olika saker att välja mellan varje dag. Däremot serverar jag olika grönsaker över hela veckan, vilket gör att när veckan är slut kanske de ändå har provat runt 30 olika sorter. Sedan jobbar vi med något som jag kallar för upplevelsegrönsaker. Då ska de lägga fyra olika sorter på tallriken som de får titta, klämma, lukta och känna på. Vill de får de givetvis smaka och äta men det är inte nödvändigt. Jag vill aldrig tvinga, bara locka.

Anna-Karins 3 tips för mindre matsvinn!

  1. Tillaga och servera i halvbeck och fyll på lite i taget. Det som inte varit ute i matsalen kan återanvändas eller frysas in.
  2. Spara skal och grönsaker som tappat stinget och gör grönsaksbuljong.
  3. Lägg upp lite mat i taget om barnen inte tar själva. Ha en dialog med barnen om vad som är lagom för dem. Får barnen ta själva? Förklarar att de gärna får ta om fem gånger om de vill, men att de hellre tar lite i taget.
Miljana, vad uppskattar du mest med ditt jobb?

Miljana, vad uppskattar du mest med ditt jobb?

–Den dagliga kontakten med mina små matgäster och deras reflektioner kring mat, smaker, råvaror och dofter. Det ger mig hela tiden nya perspektiv på saker och ting och så bidrar det till att göra mitt jobb betydelsefullt.

Vad är mest utmanande?
Tidigare var det att laga växtbaserad mat på rätt sätt, men nu känner jag att jag har hittat rätt.

Vad tycker du kännetecknar bra förskolemat?
–Dels att maten lagats med omsorg och kärlek. Dels att den gjorts med säsongens råvaror och att det är ekologiskt, lokalt, miljöanpassat och bra för både hälsan och planeten. Sedan när vi sätter oss ner och äter så ska maten kittla barnens smaklökar och bidra till att skapa en gemenskap.

Hur får man barn att våga prova nytt?
–Det viktigaste är att barnen blir delaktiga i matlagningen och att deras nyfikenhet och kreativitet stimuleras. Sedan är det minst lika viktigt att vi vuxna är positiva och visar att man kan smaka. Man behöver inte alltid äta, utan det viktigaste är att man är med i processen och vågar lukta och känna.

Hur gör du för att minska matsvinnet?
–Jag gör massor av olika saker men det viktigaste är kanske att jag ser till att rensa i kylskåpet dagligen för att se om det någonting som jag kan använda idag som annars blir dåligt. När det gäller tallrikssvinnet så minskar vi det genom att äta på assietter i stället för stora tallrikar. Sedan har vi introducerat tvåveckorsmatsedel , det vill säga vi upprepar samma matsedel två veckor i rad. På så vis får barnen en chans att känna igen konsistenser och smaker. Sist men inte minst så har jag buffé. Det gör att jag till exempel kan ställa fram en form i taget.

Miljanas 3 tips för mer grönt i magen!

  1. Satsa på kreativa upplägg av färgglada, inbjudande grönsaker.
  2. Byt ut riset mot rostade svenska rotfrukter och blanda upp potatisen med andra rotfrukter när du gör mos.
  3. Ge barnen tid att vänja sig!
Görel, vad är det bästa med ditt jobb?

Görel, vad är det bästa med ditt jobb?

–Uppskattningen man får från barnen. Det finns inget ärligare än barn. Gillar de inte någonting så säger de det och tvärtom. Sedan har barn så roliga tankar och funderingar som jag får ta del av när de kommer till mig i köket.

Har du ofta barnen med dig i köket?
–De kommer varje torsdag och hjälper till med frallorna till fredagsfrukosten. Sedan får fyra-, fem- och sexåringarna bestämma vilken lunch det ska vara när de fyller år och sedan hjälpa mig att laga den. Vi bakar även bröd tillsammans på födelsedagen och det brödet får de ta med sig hem. Här kanske jag bör lägga till att jag bara lagar mat till 35 barn, men hade jag jobbat med fler kanske jag bara hade låtit sexåringarna vara med på detta. Man kan hitta en lösning.

Vad är en bra förskolemåltid för dig?
–Maten ska vara näringsriktig, vällagad och bra för klimatet men viktigast av allt – den ska ätas upp av barnen. Kastas den i komposthinken spelar det ju ingen roll hur vällagad den är.

Vidare ska den ätas i en lugn miljö där man har bra diskussioner kring den mat man äter och aldrig någonsin ska man villkora barnens mat. Barn äter inte alltid som vi vuxna. Jag presenterar det som man kan välja mellan och sedan får man äta vad man vill och på det sätt man vill.

Hur gör du för att få barn att prova nya smaker?
–Under perioder har vi haft en Nej tack-skål där man får lägga sådant man smakat på men inte vill äta upp. Sedan har vi också perioder när vi brukar smaka på olika saker och sedan rösta om vad vi tyckte om dem.

Görels 3 tips för mer grönt i magen!

  1. Ha mycket grönsaker i maten. Mixa dem gärna!
  2. Sitt med och ät pedagogisk lunch. Det gör både att man ser vad de gillar och inte gillar, och så kan man vara med och hitta på utmaningar för att få dem att smaka.
  3. Prata om råvaror på ett roligt sätt och ställ frågor som ”hur ser din tunga ut när du har ätit rödkål?”. Sådant gör att man vill prova.
Victoria, vad är det bästa med ditt jobb?

Victoria, vad är det bästa med ditt jobb?

–Allt! Alla borde får jobba med måltidspedagogik och nyfikna förskolebarn. Jag tycker verkligen att det är roligt att gå till jobbet varje dag och tycker att det är fantastiskt att få inspirera till matglädje, både till barn och pedagoger här på förskolan, men också till barnens familjer och släktingar. Jag vill inspirera andra att börja jobba med måltidspedagogik och tycker att sociala medier är ett bra sätt att sprida kunskap.

Vad skulle du säga är det mest utmanande?
–Nu är jag ju en sådan som mest ser möjligheter men kanske att hitta balansen mellan mitt jobb med måltidspedagogiken med alla andra uppgifter som ingår i mitt jobb som förskolekock.

Vad lägger du i begreppet ”bra förskolemat”?
–Det är näringsrik, klimatsmart, kreativ, färgglad och dekorativ mat som gärna får vara lekfullt upplagd. Mat som gör en glad. Sedan är det bra om det är lugnt ute på avdelningarna när barnen äter så att de ges möjlighet att reflektera. En kvart in i måltiden brukar jag gå ut på avdelningarna och så reflekterar vi kring maten tillsammans.

Hur gör du för att få barn att våga prova nya råvaror och rätter?
–Jag låter barnen vara delaktiga. Sedan jobbar jag mycket med ingredienstallrikar, vilket innebär att jag går runt och visar barnen vilka råvaror som ingår i dagens lunch och berättar vad jag gjort med dem. Sedan jobbar vi med månadens smaker med hjälp av utforskarlådor och våra fem sinnen, något som vi ofta också knyter ihop med våra odlingar. Sedan lagar jag också mat tillsammans med barnen och har med mig två små kockar – antingen i köket eller utomhus – i veckan. Att laga mat utomhus tycker jag verkligen öppnar dörrar. Jag har en stor stekhäll som jag lagar mat på och det lockar dit barnen för härliga samtal. Dessutom blir de ju hungriga när de känner dofterna. Bara det faktum att man är utomhus kan göra det roligare att prova något nytt också.

Victorias 3 tips för mer grönt i magen!

  1. Servera roliga och färgglada grönsaksfat – gärna figurgrönsaker med morotshår, groddskägg och annat roligt.
  2. Odla med barnen! Att få sätta ett frö i januari och sedan följa utvecklingen för att slutligen skörda tomater efter sommaren gör att det blir extra spännande och gott att smaka. Har man inte utrymme för stora odlingar kan man alltid odla i hinkar och krukor. Allt bidrar till att barnen förstår kretsloppet.   
  3. Laga mat utomhus, det gör att man kan våga smaka sådant man kanske inte är så intresserad av inomhus.
Kristina, vad är det bästa med ditt jobb?

Kristina, vad är det bästa med ditt jobb?

–Att jag får göra det jag verkligen älskar. Jag drömmer och lever mat och att få servera vällagad mat på bra råvaror till barnen som är det viktigaste vi har, då känner jag att jag gör någonting bra.

Vad är en bra förskolemåltid enligt dig?
–Först och främst ska maten smaka mycket och inte innehåller för mycket socker, salt eller tillsatser. Det ska dofta gott och se bra ut så att barnen vill smaka. Sedan ska det vara en lugn och trygg miljö och så får man gärna föra ett samtal med barnen om maten. Nu under pandemin så tvingades vi öppna en restaurang till för att minska trängseln och det visade sig vara jättebra för lugnet. Nu delar vi upp barnen så att de sitter mindre grupper i olika rum, vilket bidragit till att det är tystare och att de äter mer. Det kommer vi helt klart att fortsätta med även fortsättningsvis.

Vilket är ditt bästa tips för att mer grönt ska hamna i magen?
–Att man har mer grönt i huvudrätten. Det kan gärna mixas så att barnen får i sig det hela utan att det märks i till exempel köttfärslimpan. Sedan jobbar vi mycket med Sapere, vilket jag tycker främjar barns mod att smaka.

Finns det någonting som förvånar dig när det kommer till barn och mat?
–Det är nog snarare det att det fortfarande finns så många fördomar om vad barn gillar och inte gillar. Våra barn älskar vegetariskt och fisk. Det handlar inte om vad man serverar utan hur det ser ut, doftar och smakar. Sedan tror jag inte att gemene man förstår hur bra förskolematen är nuförtiden.

Kristinas 3 tips för mindre svinn!

  1. Ät pedagogiskt. Men var med som ett stöd och inte ett hot. Det måste få finnas lite tallrikssvinn när man arbetar med barn.
  2. Fyll på efter hand.
  3. Ta vara på hela råvaran och återanvända sådant som blir över! Lägg gröten i brödet och förvandla överbliven pasta till en pastagratäng.
Helena, vad är det bästa med ditt jobb?

Helena, vad är det bästa med ditt jobb?

–Barnen! Att få möta dem, deras glädje och intresse för att lära sig är fantastiskt. Innan pandemin hade jag alltid med mig barnen i köket och lät dem hjälpa till att fixa mellanmål och baka. Den där glädjen och stoltheten som de visade upp för kompisarna var oslagbar.

Sedan är det givetvis fint att få vara med och lägga grunden för en bra relation till mat. En som är betydligt bättre än den jag själv fick.

Vad är de svåraste då?
–Det absolut svåraste är att få bort ordet äckligt.

Vad lägger du i begreppet bra förskolemat?
–Jag skulle säga att det är mat som är varierad, vällagad, allsidig och lagad med kärlek. Sedan ska det finnas en riktigt bra salladsbuffé.

Hur gör du för att få barn att prova något nytt?
–Jag ser till att vinna deras förtroende. Det handlar ganska mycket om personkemi och jag hoppas att de känner att jag tycker om dem. Sedan ser jag till att vara närvarande i restaurangen och så jobbar vi med måltidspedagogik som gör det hela roligt. Jag slänger dessutom ogärna mat. I stället bygger jag om resterna till olika provrätter som man kan få testa, något som också bidrar till ökat mod.

Helenas 3 tips för mer grönt i magen!

  1. Ha ett Vågar du smaka-bord! Jag lägger fram olika saker som man får känna, klämma och även smaka på.
  2. Dra nytta av de barn som är lite extra framåt. Smakar de, följer ofta andra efter.
  3. Barn gillar separerad mat, ha inte allt för många grönsaker i en gryta till exempel utan lägg dem hellre på grönsaksbordet. Svamp ger god smak men det är barnen lite skeptiska mot, så den mixar jag. Då är den med men stör inte någon.
Magnus, vad är det bästa med ditt jobb?

Magnus, vad är det bästa med ditt jobb?

Väldigt kortfattat så skulle jag nog säga kärleken till maten.

Vad lägger du i begreppet bra förskolemat? 
–Bra förskolemat är när man hittar en bra proteinkälla med bra smak och konsistens som de små gästerna tycker om. Man kan komponera en helt fantastisk rätt men det spelar ju ingen roll om inte barnen vill äta den. Då har man misslyckats. Det är när maten går ner i magen som man är hemma!

Hur gör du för att få små barn att våga prova nya smaker och konsistenser?
–Vi ger dem små smakportioner, antingen på tallrik, sked eller en bit bröd. Den behöver man aldrig äta men den kan få ligga på tallriken och locka för att en dag slinka ner. Sedan handlar det mycket om att försöka göra dem intresserade genom att till exempel relatera maten till någonting de leker med eller tittar på just nu. Vi jobbar även mycket med Sapere och det tycker jag gör skillnad för vågligheten. 

Vad är ditt bästa tips för att få barnen att äta mer grönt?
–Jag tror nog att utbudet är en stor framgångsfaktor. Att man får testa olika saker. Vi har en salladsbuffé med mellan åtta och tio olika grönsaker i olika former, både beredda och rena. Då hittar man alltid någonting man tycker om.

Magnus 3 tips för mindre svinn!

  1. I köket: tänk pengar hela tiden, säga vad man vill men det är nog ändå det som inspirerar folk mest till att inte slänga mat.
  2. Prata med barnen om varför man inte ska slänga mat men samtidigt så är det nu vi lägger grunden till framtida matvanor och matglädje och då måste man få våga säga – och visa att man inte tycker om någonting. Ett visst svinn måste helt enkelt få finnas när man jobbar med barn.  
  3. Skapa nya rätter av rester! Små salladsskvättar kan bli en fin grönsakssås eller grönsaksbiffar till exempel.
Produkter
Recept
Favoriter
Meny