Hållbarhet är ett ord som vi ser och hör överallt, hela tiden, men vad betyder det egentligen och varför är det så otroligt viktigt? Låt oss reda ut begreppen
Hållbar utveckling är ett ganska vitt begrepp som inrymmer såväl en miljömässig som ekonomisk och social dimension. Kortfattat handlar det om att ta ett gemensamt ansvar och få till stånd en långsiktig global utveckling för såväl vår planet som människorna på den. Varför? Därför:
År 2050 kommer vår planet att ha cirka 10 miljarder invånare. Det säger kanske inte så mycket om man inte lägger till att 10 miljarder invånare är cirka 40 % fler än vad vi är idag. Samtidigt som jordens population växer så minskar den odlingsbara ytan. Med andra ord så kommer vi att behöva producera lika mycket mat under de kommande 40 åren som vi gjort under de 8000 senaste! Vi behöver helt enkelt tänka smartare och ta hand om vår dyrbara planet. Inte imorgon eller om några år utan nu på en gång.
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”
Brundtlandkommisionens ursprungliga definition av begreppet hållbar utveckling från 1987.
En ekvation som inte går ihop
Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på mängden resurser en människa förbrukar. Under 1970-talet passerade mänskligheten som helhet den punkt där det årliga ekologiska fotavtrycket matchade jordens årliga biokapacitet (jordens förnyelseförmåga). Denna situation kallas "ekologisk överskridande" eller "ecological overshoot" - och har fortsatt sedan dess. Ett överskridande på 50% innebär att det skulle ta 1,5 år för jorden att återskapa de förnybara resurser som människor använder.
Avtrycket skiljer sig åt mellan jordens länder och är beroende av utvecklingsnivå och välstånd samt de val vi människor gör kring vad vi äter, vilka produkter vi köper, hur vi reser och lever. För tillfället förbrukar vi 1,5 jordklot för att täcka våra behov. Fortsätter vi att leva som vi gör kommer vi att förbruka motsvarande 3 jorklot år 2050.
Mer utvecklade länder med högre intäkter har generellt ett högre fotavtryck än fattigare, mindre utvecklade länder och en person i väst förbrukar 50 gånger mer än en person i tredje världen. Det vi gör här påverkar med andra ord hela jorden. Därför är det viktigt att vi alla tänker på hur vi kan göra vårt avtryck mindre.
Så här många jordklot skulle behövas om alla levde som invånarna i:
Hållbart jordbruk
För att vi inom livsmedelsindustrin ska kunna vara hållbara, måste jordbruket vara hållbart. Och som vi tidigare nämnt har denna hållbarhet tre dimensioner.
Hållbara jordbruksmetoder inbegriper följande dimensioner:
- Miljömässig hållbarhet – Producenter av hållbar mat skyddar den naturliga miljön när de arbetar med frågor som rör klimatförändring, energi, vattenbrist, biologisk mångfald och jordutarmning.
- Social hållbarhet – Hållbar livsmedelsproduktion kräver också ett tydligt fokus på arbetstagarnas rättigheter och välbefinnandet hos de samhällen där produktionen sker. Detta inbegriper bland annat aspekter som tillgång till hälsovård, överkomlig mat och arbetsrätt.
- Ekonomisk hållbarhet – Målet för hållbar livsmedelsproduktion är att vara produktiv, effektiv och konkurrenskraftig och fördelarna ska yttra sig i form av lönsamhet för gårdarna, vilket i sin tur avspeglas i blomstrande lokala ekonomier och vidare genom hela värdekedjan.
